när något försvinner, nej det går inte
Kollade på det regnar köttbullar för ett tag sen haha, bra film föresten. I slutet när dom trodde Flink vad död fick jag tårar i ögonen, av den filmen? seriöst jag gråter över allting. Jag är så jävla känslig haha. Men det är när det kommer till det där med att säga hejdå, när någonting lixom försvinner. Jag klarar inte av sånt.. eller asså fast vem gör det egentligen?
Det är mest att jag har extra svårt för sånt eftersom jag börjar gråta när man trampar på en snigel, och man ser hur det samlas sniglar runt om den döda för att dom sörjer haha :( tycker det är så hemskt. Andra jobbiga stunder är när farmor och farfar åker hem, när man ser bilen åka iväg och sen att deras skuggor av händer vinkar från bilen, då får jag tårar i ögonen, för dom åker lixom ifrån mig. Haha. Har inte varit med om att någon jag känner har dött än, som tur är. Har bara drömt flera gånger att mamma eller pappa dör, och jag vaknar svettig med en klump i magen och tårar i ögonen.
Den jobbigaste stunden i mitt liv hittills var faktiskt när robban gjorde slut, inte så konstigt eftersom det handlar om kärlek. Men det var en sån där period i livet där jag fick för mig att jag inte klarade mig utan honom. Fick anstränga mig hela tiden att inte gråta, men ändå plågade jag mig med att kolla på bilder på oss och lyssna på låtar som påminner om oss. För han försvann ju lixom kan man säga, han dog inte men han försvann ifrån mig. Men kolla vem som fortfarande lever? Jo jag :)
Det är när man tänker på minnen som det är jobbigt när det gäller allt. Jag får klump i magen och typ livsångest när jag till exempel tänker tillbaka på när jag bodde i bromma,hur mitt liv såg ut då och så. Usch när någon i min närhet dör vet jag inte vad jag gör, är rädd för att jag ska göra nåt jag inte borde då. Men jag ska vara glad så länge det går. It's just a question of time.
Det är mest att jag har extra svårt för sånt eftersom jag börjar gråta när man trampar på en snigel, och man ser hur det samlas sniglar runt om den döda för att dom sörjer haha :( tycker det är så hemskt. Andra jobbiga stunder är när farmor och farfar åker hem, när man ser bilen åka iväg och sen att deras skuggor av händer vinkar från bilen, då får jag tårar i ögonen, för dom åker lixom ifrån mig. Haha. Har inte varit med om att någon jag känner har dött än, som tur är. Har bara drömt flera gånger att mamma eller pappa dör, och jag vaknar svettig med en klump i magen och tårar i ögonen.
Den jobbigaste stunden i mitt liv hittills var faktiskt när robban gjorde slut, inte så konstigt eftersom det handlar om kärlek. Men det var en sån där period i livet där jag fick för mig att jag inte klarade mig utan honom. Fick anstränga mig hela tiden att inte gråta, men ändå plågade jag mig med att kolla på bilder på oss och lyssna på låtar som påminner om oss. För han försvann ju lixom kan man säga, han dog inte men han försvann ifrån mig. Men kolla vem som fortfarande lever? Jo jag :)
Det är när man tänker på minnen som det är jobbigt när det gäller allt. Jag får klump i magen och typ livsångest när jag till exempel tänker tillbaka på när jag bodde i bromma,hur mitt liv såg ut då och så. Usch när någon i min närhet dör vet jag inte vad jag gör, är rädd för att jag ska göra nåt jag inte borde då. Men jag ska vara glad så länge det går. It's just a question of time.
Kommentarer
Trackback